Glutta och glana

Tänk vad ohysat folk det finns. Igår när jag gick omkring bland damunderkläderna inne på Åhléns fick jag syn på en riktig byfåne som stod och glodde på mig. Har han månne ätit glosoppa, funderade jag.
Jag tittade bort och sen tittade jag på honom igen och då stod dåren fortfarande och stirrade. Vilken stolle! Ful var han också!
Sen såg jag att det var en spegel...

Ej träskor

Drottningbaren, ja. L´Orient, ja. Måhända Linds café och Gyllenfiket. Men resten av stadens etablissemang - icke!
Nä, det gäller att välja sina restauranger med omsorg. Själv håller jag mig till de högklassiga ställena. Vårdad klädsel, kragtvång och ett städat yttre...det är såna platser jag intar mina måltider på. Särskilt om det finns raggmunk på menyn...smaskens!

Sluta luta

Uj uj uj..det känns som att jag befinner mig på en båt. Jag vinglar och kränger när jag går gatan fram. Och även när jag står still. Nu kanske ni tror att jag smakat starkt, men det skulle aldrig falla mig in.
Nä, yrseln kommer från att jag nyligen träffade Biggan på Drottningplan. Det var ett tag sen sist, så det var trevligt.
Förresten är jag inte säker på att det var Biggan, och jag vågade inte fråga heller. Men trevligt var det!

Poem till påtåren

En fika är gott, det må jag säga
En kaffebryggare, det måste man äga
En skorpa, en kaka och bullar därtill
Jag sörplar och dricker men utan nåt spill
Jag dricker mitt kaffe på bit och på fat
Och finns ej nån kaka då tar jag oblat
För ni ska inte tro att kaffet är mitt
Nä, jag fikar i kyrkan för där är det fritt

Blicken mot skyn

Jag tror bestämt synen blivit sämre med åren. Förut var jag långsynt men nu är jag trångsynt. Eller var det långsint? Jag minns inte så noga vad Herr Optiker sa.
Annat var det när jag var yngre, då kunde jag se en fluga på 800 meters håll. Sen visade det sig iochförsig inte vara en fluga utan ett Gripen-plan. Men ändå...

Fåfängans fröjd

Vissa menar att jag är fåfäng, men det håller jag inte med om. Visst lägger jag tid på slipsnålar, bröstnäsduk och manchettknappar, men det handlar mest om att se någorlunda proper ut. Att se alla dessa slashasar på stan som helt ignorerar sitt yttre är en fasa. Usch, säger jag. Ska det vara så svårt att se välvårdad och förtroendeingivande ut? Folk har tattuleringar, ring i näsan och träningsoverallsbyxor...herrejistanes. Om min gamla mor hade sett mig så skulle hon få dåndimpen. Nej, tacka vet jag snygga pressveck, ett par välputsade skor samt en vattenkammad frisyr. Vi befinner oss väl inte i Norrköping heller? Nej, här i Östergyllens pärla värdesätter vi ett vårdad yttre...

RSS 2.0