Vi går till parken

Jag undrar om Biggan sitter och väntar på mig i Trädgårdsföreningen idag? Jag minns hur det brukade vara förr, när vi satt och svärmade på parkbänkarna och knappt kunde hålla händerna borta från oss själva. Ja, det var tider det men det var då. Numera har dessa amorösa stunder blivit alltmer sällsynta. Och tur är väl det, för vem har tid med sånt larv? Jag menar, de har ju raggmunk på L´Orient...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0