Härliga sol

Rajdidajdidaj...la la la...vad livet är härligt ändå. Solen skiner i mitt fagra anlete, som för övrigt vissa tycker blir vackrare för var dag som går. Är väl i och för sig jag själv som tycker...men ändå...

Oja oja papegoja

Ja, här står vi och pladdrar goja. Men pinka offentligt det skulle jag aldrig göra. Eller är det det vi gör? Inte lätt att veta. Det enda jag vet är att vi inte står och pladdrar goja. Det skulle jag aldrig göra.

Min ungdoms fagra vår består

Jodå, jag gör mitt bästa för att hålla mitt fagra yttre intakt. Man vill ju fortsätta att vara tilldragande visavi det täcka könet. Och det är ju tur att de täcker det, för hur hade det sett ut annars? Usch, säger jag! Fast det vore lite härligt också...

Herr Brun

Brun, brun, brun är kavajen på min lekamen.
Brun, brun, brun är byxan som jag bär...
Nä, det där sista stämmer ju inte. För min byxa är elegant grå.
Fast det är klart...en gång blev den brun. Det var när Jocke Luring hoppade fram bakom ett hörn och skrämde vettet ur mig. Fast det vill jag inte prata om...

Semlan och jag

Om man skulle kosta på sig en semla? Det är ju rasande smarrigt och jag är ju något av en vivör och lebeman så det passar ju in i min extravaganta livsstil. Men det är klart...25 kronor är i mesta laget. Nä, jag väntar nog till nästa år...

Tjena tjino

Tjinos, det är grejer det. Särskilt i kombinatjon med kavaj. Då går kvällens amorösa planer alltid i lås. Ett kombinationslås, skulle man kunna säga. Ja, jäklar i det...

Myror i brallan

Jaha, nähä. Vad ska man hitta på idag då? Jag har ju redan sett det mesta av den här staden och hittar som i min egen byxficka. Och i den kan man hitta både det ena och det andra. En näsduk, en luddig mintpastill och ett gammalt kvitto. En gång grävde jag riktigt djupt i fickan och då hittade jag nåt helt annat...men det vill jag inte prata om...

Cyklist va trist

Det där med att cykla ger jag inte mycket för. Nä, tacka vet jag att spatsera runt i grodan ro och njuta av tillvaron. Cykla...det är väl bara för beväringar och postbud? Att promenera däremot, det ägnar sig vi aristokrater och livsnjutare åt. Och en och annan fyllgubbe nere vid Stångån...

Pangsjonär

Hmm...de där bankerna, går de verkligen att lita på? Mina pangsjonspengar får de hur som helst inte. Jag ser förresten fram mot den dagen jag blir pangsjonär. Tänk att vara ledig hela dagarna och bara spatsera runt på stan. Inga tider att passa, bara glida runt och hälsa på folk, njuta av solgasset och kanske ta en fika då och då. Tänk den som hade det så, vilket härligt liv!

Atchoo

 
Dessa förkylningstider, de är inte särskilt trevliga. Folk hostar och snörvlar och fnyser och håller på. Rätt som det är får man en skvätt i nacken av någon sjukpenningsförsörjd individ. Nä, usch. Tänk om folk kunde göra som jag.
Jag går bort en bit och sen sätter jag igång att nysa. Även om själva kranen blir tömd på första nysningen brukar jag tvinga fram tio, femton till för att helt vara på den säkra sidan. Jag brukar även förstärka själva ljudeffekten lite extra för att folk ska förstå vad som pågår och därför hålla avståndet. Sån är jag.

Park och trädgård

Stora Lars-parken blev ingen större framgång. Inte Gyllentorget heller. Så nu har jag avancerat till Trädgårdstorget för att... ja, varför står jag här egenkligen? Oj oj, nu sviker minnet igen.  Det är inte roligt när det händer. Men annars är det roligt nästan jämt, särskilt i Stora Lars-parken. Ja, där trivs jag för där...hmm, varför trivs jag där egenkligen... ja, det tål att funderas på.

Gått nytt år


Osalig ande

Det här är hin håle som talar...jag har kommit för att hämta dig. Buuuu...
Nähä, för det är bara lilla jag, ha ha ha...
 
Ha ha ha...

Gått nytt hjul


Hjultrassel

Hjulen närmar sig och jag står här och funderar på vad jag ska köpa i hjulklapp. Det blir svårare och svårare för varje år. Man vill ju helst komma på något överraskande och oväntat, men det är knepigt det där.
Förra året köpte jag en rakborste. Men när jag öppnade paketet mindes jag direkt att jag köpt det, så jag blev ju inte det minsta överraskad...

Julefrid

Julskyltningen har börjat, glöggen är på spisen och juldekorationerna på stan sitter uppe. Aaaah...julstämningen sprider sig verkligen i stan. Jag undrar bara om Tomten kommer i år? Vad är det jag säger förresten? Glögg? Nä du, jag har aldrig varit någon suput vill jag poängtera. Jag smakar aldrig glögg, inte ens saftglögg, och knappt ens gröt med saftsås. Men ris a la Malta, den slukar jag med god aptit. Liksom köttbullarna och prinskorven. Och skinkan, rödbetssalladen och sillen. Nja förresten, sillen brukar jag peta undan. Eller lägga i glöggen, för där syns den inte.

Ingen julstämning

Det är hög tid att börja tänka på det där med julklappar så igår gick jag ut på stan för att klara av den detaljen. Hmm...vad önskar jag mig? Slipsnål har jag, strumpor likaså. Nä ett snyggt sånt där snöre som man har i glasögonen får det bli.
Men när jag kom fram till kassan var det tomt i plånkan. Så jag får nog ingen julklapp i år heller. 

Högdjur

Usch, vad var det för kladdigt jag trampade i? Det såg bekant ut, men ändå inte. Så jag böjde mig ner och luktade för att försöka lokalisifiera ursprunget. Sen petade jag i den bruna sörjan för att undersöka konstistensen. Det påminde mycket om hundbajs, men säker kan jag inte vara. Tänk om folk kunde sätta små vimplar där det stod vad det är de lämnar efter sig, då skulle man slippa att råka trampa i dessa otäcka högar.

Flanör och kåsör

Jag har funderat på att bli kåsör. Man kanske skulle knalla upp till Östgöten och erbjuda dem mina tjänster? Jag har många underhållande historier på lager må ni tro. Som igår när jag väntade på bussen och ställde mig en bit från busshållplatsen för att förvirra de andra resenärerna. Eller som idag när jag bar påsen i höger hand istället för i vänster, som jag vanligtvis gör. Jajamän, kåserier ur livet - det är min specialitet.

En, men en tiger

En man i sina bästa år, det är jag.
En man med sitt bästa hår, det är jag.
En man med antal rätta tår, det är jag.
En man med...äsch, där tog det slut.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0