En ny Sinatra

Jag har sett de chilenska indianerna och han Frallan från Kisa, så nog är jag kulturellt bevandrad alltid. Och när jag ser mig i spegelen ser jag en riktig sång och dansman. Och idag gjorde jag slag i saken. Jag bestämde mig för att uppträda på Gyllentorget och stod och laddade en bra stund innan jag påbörjade min shåw.
Jag började med att ta ett steg framåt, men där fastnade jag liksom. Eftersom jag inte fick något gensvar från de förbipasserande så dalade mitt självförtroende och jag frös till. Jag blev stående så en stund och sedan tog jag ett kliv tillbaka. Inga applåder då heller, så det där med shåwbissniss lägger jag nog ner...

I valet och kvalet

Kanske läge att köpa nya vinterhandskar? Ja, jag tror det. Bruna eller svarta, det är ett svårt val. Men det är ett val som måste göras. Precis som valet på lunsjen. Raggmunk eller kåldolmar? Jag blir alldeles rådvill, så jag brukar beställla Raggdolmar. Men det får jag aldrig...

Portugalet

Tänk den som var portugis ändå. Välklädd och elegant skulle jag glida fram längs gatorna och morsa världsvant på folk jag möter. Vänta...det är ju det jag gör. Det innebär ju att jag måste vara portugis. Varför har ingen berättat det för mig. Vad är det för fel på folk...

Ode till bussen

Bussarna kommer, bussarna gå
Dagarna också och nätter likaså
Jag hoppas att bussarna alltid ska funka
Men ibland kan det hända att de får punka
 
...och då får man gå.

Evert nja...

Blått en dag, ett ögonlock jag vänder....la la la. Ja, det finns många härliga bitar att gnola på. Det är jag och Taube som kan konsten, brukar jag säga. Taube ja...det var allt en rackars gubbe, Jag har hört att han tog sig en rackare då och då också, men där skiljer vi oss - för det gör inte jag!

Lumparminnet bedrar

Jag har funderat på att skaffa mig en kalfaktor. Jag var själv kalfaktor i lumpen och trivdes med det. Nä, vad säger jag? Jag blev ju befriad från militärtjänstgöringen. Men ifall jag hade velat fått gjort haft lumpen så hade jag nog velat fått haft gjort den som kalfaktor. Eller löjtnant, det känns som en passande titel för en stilig man som mig.

Tidsoptimist

Ur led är tiden. Vilken led då? Höftleden såklart! Ha ha ha...
Ja jädrar...

Infall med utfall

Jag smyger längs väggarna och när folk minst anar det hoppar jag fram med ett tjut! Ha ha...ja sån är jag...ha ha...

Anropar försvunnen JL

Nu har jag stått här hela dagen utan att Jocke Luring har dykt upp. Det var visserligen 30 år sedan jag såg honom senast, men någon gång borde han väl komma. Nästan lite oförskämt, på min ära. Men jag får väl stå här imorgon också då...

Trubadur på tur

En gång jag segla i hamn...la la la...rajdidajdidaj...ja Taube har alltid varit en förebild för mig. Vi är både tjusiga, beresta och fullskaliga jäntlemän. Måhända att jag är strået vassare, men det är inget jag går och skryter om...

Fin i kanten

Skulle jag vara fisförnäm? Snick snack!
Förnäm är jag förvisso, och det kanske har hänt att jag fisit något enstaka gång, det stämmer. Senast igår faktiskt. Jag hade ätit rotmos och fläsk på Drottningbaren, och när jag kom ut så lade jag på en riktig...äh...jo så att...nu pratar vi inte mer om det...

Myrstackarna

Jag kan inte släppa det där med att bli staty. Nu har jag provat att stå staty både på Gyllentorget, i Stora Lars-parken och...ja, vart var det nu igen? Nåväl, nu tror jag att jag har funnit mitt rätta element. Jag ska självklart stå staty i Trädgårdsförseningen. Det är ju nästan som mitt andra hem. Där har jag upplevt så mycket härligt i mina dagar. Men också en del hemskheter. Som när Bosse Högtoft, Danne Stråhed och jag lekte kurragömma och jag gömde mig i en myrstack. Nä, det var inget vidare...

En buss kommer lastad

Man kanske skulle sadla om till busschåfför på gamla dar? Det tror jag är ett jobb som skulle passa mig. Jag skulle föra fram min buss med pondus och stil. Tuta högljutt när jag susar fram på gatorna. Aaah, vilken frihetskänsla. Jag skulle stanna lite här och där, ta en fikapaus och utforska stadens gator. Ta en snurr på torget, smyga in i gränderna, kanske ta en tur ut till Roxen. Ja, det där tål att tänkas på.

Hovmästarsås

Vad finns det att inte le åt? Jag ler åt blåsippan på backen och staren i skyn. Fast jag föredrar nog brunsås. Med mandelpotatis till...och ärtor...mmm...det är smaskens det!
 

Dyrköpt charm

Nog för att jag är stilig och förförisk, men någon gigolo är jag då rakt icke! Ändå envisades en massa kvinnor igår med att komma fram och fråga vad jag kostar. Har ni nånsin hört något så oförskämt? Börjar nästan bli som Norrköping även här...

RSS 2.0