smilinggayman

Swingpjatt - icke! Tvålfager - javisst!

Vill ju inte skryta, men nog är man bra tjusig. Vet att föra mig med grace. Charmerande och charmant. Och charmör. Särskilt när de sydamerikanska toner drar igång. Då bockar jag och tar damens hand, sen faller de pladask. Det är jag och Lasse Lönndahl som har gåvan. Ja jävlar...

Rajdidajdidaj...här går jag, rakryggad och barsk. Snygg och karsk. Ständigt på språng. Vart då, frågar ni mig. Jo, mot livet det härliga. Om än stundom: besvärliga.

Livets uppkomst tog fart för...ja, vad blir det nu...51 år sedan? 57? Eller är det rentav 63? Inte så lätt att hålla reda på det där. Sen dess har det rullat på i sakta mak, helt i min smak, fram och tillbak.

Ibland bekymmersamt men oftast sjusärdeles trevligt. Jag tar dagen som den kommer och natten om det går. På språng. Som Tåb.

Nog tusan var väl damerna mer galanta förr? Yngre, tjusigare och mer piffiga.

Jag minns flickorna i min klass, de var ungdomliga och fagra. Men när jag nuförtiden tittar på kvinnor i min ålder så verkar de helt ha changserat. Märkligt det där...