Fri man

Nä, det där med fruntimmer är nog inget för mig. Biggan tjatar och gnatar men jag vet inte. Är det inte bättre att vara en fri man? Fri som lärkan i skyn. Fri som fisken i buren. Fri som järven i sitt träd. Jo, det är nog min melodi när allt kommer till kritan.

Det stramar i midjan

Fick syn på en skum figur förut. Han tittade snett på mig, så jag hastade genast iväg och gömde mig bakom stolpen. Där står jag nu och vänder rygg och ändalykt åt den påträngande individen. Och här ska jag stå tills jag går hem. Kortbyxor hade han också. Så opassande...mitt på stan och allt...

Bukspänning

Usch...idag mår jag inget vidare. Känner mig helt blurrig och snurrig. Jag undrar vad det kan bero på?
Ja, inte har jag smakat starkt om ni tror det. Kan det vara något jag ätit månntro? Nu ska vi se...idag åt jag filmjölk som jag hade i kylen men den kan det inte vara. För det är ju samma paket som jag åt av för tre veckor sedan, och då blev jag ju inte dålig. Nä, får nog fundera vidare på detta...

Apa o gris

Igår när jag gick på stadens torg kom det fram en märklig individ och sa: titta upp.
Jag tittade upp.
Han sa: titta ner.
Jag tittade ned.
Han sa: gapa!
Jag gapade.
- Du ser ut som en apa!
 
Och du ser ut som en gris, sa jag och gick. Touché!

Majs i majsolen

Äsch då, nu sitter det nån matrest mellan tänderna igen. Popcorn har ju en benägenhet att fastna där, men jag kan inte minnas när jag åt popcorn senast. Det äter man ju bara när man går på bio, och det måste vara länge sen jag besökte en biograf. Jag kan inte minnas när det skedde senast. Jo förresten, jag var ju på matiné alldeles nyligen. Det var bara en halvtimme sedan jag kom ut ur salongen.
Äsch vad det skaver och har sig, jag undrar vad det kan vara för nåt som sitter fast.

Magkänsla

Man kanske skulle blivit busschåfför ändå? Det funderar jag ofta på. Men det kommer nog aldrig att bli av. Det var i alla fall vad Hasse på Fransson & Israelsson sa när jag skulle övningsköra. Han hann bara in i bilen och sätta sig innan han slet upp bildörren och rusade ut, grön i ansiktet och med ett tydligt obehag i anletsdragen. Själv förstod jag ingenting. Jag mådde toppen och var mätt och belåten efter min ärtsoppeluncjsh. Lite bukstinn och bubblig kanske, men mycket avslappnad och belåten...

Gäddra svårt

Jag undrar, sa flundran, om gäddan är en fisk. Och det undrar jag med. Mört är en fisk, det vet jag. Men i så fall är ju gäddan en mört, och det får jag inte riktigt ihop. Nä, det tål att tänkas på minsann...

Vårkalas

Det är vårkalas i helgen så jag tänkte köpa en liten present att ta med. Vad ska man köpa månntro? Hmm...svårt det där. Förresten kanske jag skulle skaffa en inbjudan också? Det kan kanske vara bra att ha...

I vårsolens glans

Våren är tillbaka, och modet likaså. Men det rör inte mig i ryggen, jag klär mig alltid elegant och tidlöst. Gärna i svenska fanans färger.

B-kupa...förlåt bikupa

Visst kan det hända att jag sneglar åt en dam då och då, men någon kvinnotjusare är jag då rakt icke. Eller...jo...det går ju inte att förneka att jag har både charm och stil. Och viss finess i mitt uppvaktande.
Jag minns i min ungdom när det svärmades under ekarna i parken. Dessvärre var det inte bara jag och damerna som svärmade utan även invånarna i stadens bikupor. Riktigt ilskna var dom, aj aj. Nä, det var ingen anjenäm upplevelse...

Varför så blek om kinden?

Skjorta, väst, kavaj. Slips, slipsnål, manchett. Bröstnäsduk...och så var det nåt mer... Hmm..vad kan det ha varit? Skoputs kanske? Ha ha, det får mig att tänka på när Jocke Luring och jag smörjde in Benny Ragnetoft i skokräm och ledde runt honom på stan och sa: här kommer en äkta afrikanare. Ha ha , det var tider det...ha ha...

Gyllene tider

Gyllen är ett trevligt ställe. Där tar jag mig gärna en fika. Fint namn också...Gyllen. Det är där jag och mina jämnåriga brukar samlas, den gyldene årgången. En gyllene kavaj vore på sin plats, när jag tänker efter.
Nja förresten, jag vill inte göra så mycket väsen av mig. Jag trivs bättre lite i skymundan, i lugn och ro. Men en gyllene solbränna i ansiktet är aldrig fel! Det händer faktiskt att folk tar fel på mig och Björn Ranelid. Senast igår, då tog jag själv fel när jag stod och kammade mig framför spegelln. Hu, det var hemskt...

TV-kändis

Idag mötte jag en besynnerlig kvinna. Jag stod som vanlig och skötte mina egna ärenden när hon kom fram och frågade vad klockan var. 
Jag tänkte: detta är nog dolda kameran, och försökte lokalisera tv-fotografen. Jag såg ingen, men tänkte att jag ändå skulle ge tv-tittarna en härlig föreställning där hemma i soffan. Så jag gjorde mina allra fulaste grimascher mot kvinnan och sa "blääää".
Ha ha...den hade hon inte räknat med. Men är man en sång och dansman så är man.
Fast några tv-kameror såg jag aldrig...

Våriga känslor

Rajdidaj...rajidididaj...här går jag och gnolar på en yster melodi.
Visst är det härligt när våren gör sig påmind. Sol i hjärta, sol i sinne, det är min stil det.
Jag minns min ungdoms sköna vårar när jag och Jocke Luring cyklade runt och spanade på flickor. En dag stod vi vid staketet vid badstugatan när Jocke sa att stadens läckraste böna stod där bakom.
Jag fattade mod till mig och skulle ta henne med storm, Så jag lade på en rejäl busvissling och hoppade fram med orden: kom i min famn, du fagra mö!
Då såg jag att det var Hulda Jansson, vår tant från matbespisningen, som stod där...aj aj aj...

Stilfull sång

Usch! Vilket patrask man ser när man är ute och spankulerar på stadens gator. Slapp klädsel och slapp hållning. Säkert onyktra också.
Själv håller jag dock stilen. Min stora förebild är Lasse Lönndahl, det var en stilig karl det! Sjunga kunde han också. Och jag är inte så pjåkig att ta ton heller, om jag får säga det själv. Min favorit är den där sången...ja vad heter den nu igen? Den där som är så bra...som handlar om...ja, bra är den hur som helst!

RSS 2.0