Märkligt mörkt
Usch, det blir mörkare allt tidigare. Igår blev det mörkt så tidigt att det inte hade hunnit ljusna än. Och ändå pratas det om vinterljus och sånt. Men jag har kommit på ett knep.
När det är som mörkast, då går jag och ställer mig utanför Ljusglimtens skyltfönster, för där är det ljust minsann. Sen när jag stått där några timmar och börjar frysa, då går jag hem. Fast då blir det ju mörkt igen, så då måste jag gå tillbaka till Ljusglimten igen. Sen står jag där tills jag börjar och frysa. Då går jag hem...fast då blir det ju mörkt igen. Så då går jag tillbaka till Ljusglimten.
Pust och stånk
Ibland, när man som jag är ute och spankulerar på stan, måste man slå sig ner på en bänk och hämta andan. Då brukar jag passa på att fundera kring livets stora frågor.
Som varför bilhandskar är de enda handskar man knäpper. Det är märkligt tycker jag. Och varför är de alltid gjorda i läder? Och nästan alltid bruna. Hjälp, det blir nästan för mycket att tänka på...
Piff och puff
Ouff...det kom visst en munpuff! Och den luktar visst raggmunk, efter lunchen på Drottningbaren.
Två saker att glädjas åt, således. 1. Raggmunkssmaken. 2. Att den inte kom ut i andra änden.
