En stilla flirt

Flirten är tillvarons krydda, brukar jag säga. Och det är en konst jag behärskar till fulländning.
Jag rättar till slipsknuten, planerar min konversationsöppning och sedan approacherar jag mitt utvalda flirtobjekt. Så långt inga problem.
Men någonstans på vägen fram brukar minnet svika och min välplanerade öppningsfras är som bortblåst. Nåväl, charm och spontanitet är två av mina främsta egenskaper så det brukar gå bra ändå. Eller hyfsat åtminstone. Ibland går det dock riktigt illa. De flesta gånger, om jag ska vara riktigt ärlig.
En gång fick jag en lavett av en kvinna som kallade mig för mullig mansgris. Må så vara, men flirta det kan jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0