TV-kändis
Idag mötte jag en besynnerlig kvinna. Jag stod som vanlig och skötte mina egna ärenden när hon kom fram och frågade vad klockan var.
Jag tänkte: detta är nog dolda kameran, och försökte lokalisera tv-fotografen. Jag såg ingen, men tänkte att jag ändå skulle ge tv-tittarna en härlig föreställning där hemma i soffan. Så jag gjorde mina allra fulaste grimascher mot kvinnan och sa "blääää".
Ha ha...den hade hon inte räknat med. Men är man en sång och dansman så är man.
Fast några tv-kameror såg jag aldrig...
Våriga känslor
Rajdidaj...rajidididaj...här går jag och gnolar på en yster melodi.
Visst är det härligt när våren gör sig påmind. Sol i hjärta, sol i sinne, det är min stil det.
Jag minns min ungdoms sköna vårar när jag och Jocke Luring cyklade runt och spanade på flickor. En dag stod vi vid staketet vid badstugatan när Jocke sa att stadens läckraste böna stod där bakom.
Jag fattade mod till mig och skulle ta henne med storm, Så jag lade på en rejäl busvissling och hoppade fram med orden: kom i min famn, du fagra mö!
Då såg jag att det var Hulda Jansson, vår tant från matbespisningen, som stod där...aj aj aj...
Stilfull sång
Usch! Vilket patrask man ser när man är ute och spankulerar på stadens gator. Slapp klädsel och slapp hållning. Säkert onyktra också.
Själv håller jag dock stilen. Min stora förebild är Lasse Lönndahl, det var en stilig karl det! Sjunga kunde han också. Och jag är inte så pjåkig att ta ton heller, om jag får säga det själv. Min favorit är den där sången...ja vad heter den nu igen? Den där som är så bra...som handlar om...ja, bra är den hur som helst!
Bellman och jag
Om man skulle skaffa sig ett nytt boende? Jag är nämligen inte så nöjd med mitt nuvarande. Men det är en lång historia.
Vilket får mig att tänka på den där Bellmanhistorien, där det var Bellman och en morsk tysk... nä, vänta... Hur var det nu? Det var Bellman, en brysk norsk och en torsk...nä... Bellman och en karsk dansk? Nåväl, rolig var den i alla fall!
Ping ping
- Hallå där, pingvinen!
Så ropade en otrevlig herre igår, med adress undertecknad.
Vilken tölp va?
Nog för att pingvinen är en välklädd gynnare, men jag skulle aldrig kunna på så kallt där uppe på Nordpolen.
Pingvin...jo, pyttsan!
Väderspänning
Aaah...ååååh...usch. Idag har det tryckt på inne i buken, kan jag lova. Jag har haft väldiga gaser och jag känner mig helt uppsvullen. Och när jag känner så tar jag alltid till mitt gamla knep. Jag smyger omärkligt fram till första bästa främmande man, ställer mig bredvid honom och tömmer mig där på mina metangaser.
Sen sniffar jag i luften, tittar ilsket på mannen och börjar vifta bort odören med handen. Sedan avlägsnar jag mig lika försiktigt som jag kom...
Till salu
Jag minns den gamla saluhallen. Där brukade jag och Jocke Luring springa runt bland lake, torsk och sej. Vi tittade på fläskkotletter och lammbog, och sniffade på kålhuvuden och betor. Fast jag sniffade inte så mycket utan jag nös mest. Torra slemhinnor brukade skolfröken säga.
Ibland var Pelle Strångert och Ivan Kletoft med också, men de var snåla redan då så det var ofta jag som fick betala om vi skulle köpa oss en pariservåffla eller dylikt.
Ja, där såldes det mesta och även utanför. För där stod Jocke Luring och sålde stenkulor, filmisar och majblommor. En gång köpte jag ett Monopolspel av honom och blev så glad, för mitt eget hade försvunnit några dagar tidigare när Jocke och jag lekte på mitt rum.
Rimmat fläsk
En kavaj över schortan, det vill jag ha
Jag gluttar och glanar vilken jag ska ta
Ska jag måhända välja en blå
Eller kanske en något mera grå
Det viktigaste är att den sitter perfekt
Och kan fungera som högtidsdräkt
Och högtid, ja det kallar jag dagen
När jag får raggmunk och fläsk uti magen
Vårtrudelutt
Rajdidaj...tralalala..
Jag spatserar och går, bland buskar och snår...
Tralalala...lalala...
Jag smilar och ler åt allt som jag ser...
Rajdidajsan...
Kavajen är på och håret är flott...inte konstigt att damernasäger jag är "hot"!
Ha ha ha...
Goldensmajl
My name is Bond...James Bond. Jag är ute på hemligt uppdrag och rör mig inkognito på stadens gator. Jag brukar smyga efter misstänkta individer innan jag ljudligt hoppar fram och överraskar dem. Påfallande ofta blir de ilskna, och vem skulle inte bli det om man var rysk spion som blev ertappad av Linköpings James Bond!
Tjohejsansvejsanson
Tralala...jag sjunger och dansar gatan fram. Tar ett litet skutt och gör en liten snurr. Vad härligt livet är ändå! Tralala. Ja, jag har nog alltid varit en sång- och dansman. Det började redan i småskolan när jag uppträdde på roliga timmen, och sedan dess har takterna hållt i sig. Man skulle nog kunna kalla mig Linköpings Frank Sinatra. Fast jag är nog lite stiligare...
Ode till våren
Äsch, nu var det visst nåt kryp som bet mig i nacken. En mygga måhända?
Myggan inar, källan sinar
Vintern rasar, skorna hasar
Solen skiner, vinden viner
Våren nalkas, nacken....äh...svalkas...
Punktligt
S..a..n..d..s..t..r..ö..m..s.
Och sen punkt på det. Eller är det måhända pricken över i:et som trillat ned? Vem vet...de hittar på så mycket märkligt nuförtiden.
Skogs-Pekka
Vad hette han nu den där lilla tjocka infödingen? Just det - Guran!
Ja honom minns jag väl. En ganska tragisk figur må jag säga. Han satt och väntade där utanför dödskallegrottan när den trikåbeklädda hjälten var ute på äventyr. Nä, då identifisierar jag mig bättre med Fantomen, Jag smyger runt på stadens gator som en djungelkatt och håller koll på staden så allt går rätt till. Vad gjorde Guran egentligen? Inte mycket nytta...usch!
Krogbesök
Mmm...vad gott det ser ut när de sitter där inne och smaskar i sig. Själv besöker jag restauranger nästan varje dag, men att slanta upp dyrt för att få frottera sig med parnassen håller jag mig för god för. Nä, jag har en annan metod som är betydligt billigare. Jag står vid fönstret och kikar på gästerna där innanför när de smörjer kråset. Står jag riktigt nära rutan kan jag tydligt avläsa njutningen i deras ansikten. Jag ser varenda tugga de tar och kan nästan höra tuggandet.
Ja ha ha, tänk vilka tokstollar som sitter därinne och betalar dyra pengar för ett nöje som jag får alldeles gratis.
Trivselkilon
Biggan sa alltid: du måste börja banta.
Men jag var skeptisk. En man ska väl ha lite rondör?
Så nu är det jag som slutar med promenaderna. Eller nja, förresten...
Filuren
Häromdagen knallade jag in på Norén & Englund och sa till expediten att jag ville ha en figursydd kavaj.
- Ja, det är bra att du börjar tänka på figuren. Det kan du behöva, sa den unge mannen.
Usch, vilka typer det finns...
Var är Jansson?
Nä, Trädgårdstorget är inte vad det har varit. Idag är det uteserveringar och glasskiosker...nja, kanske inte just idag men på sommaren. Förr brukade Jansson med portföljen stå utanför Trädgårdstorgets blommor och visa upp sina glansiga magasin med galanta damer. Det, vill jag påpeka, var inga tidningar som jag nånsin bläddrade i. Nä usch och fy. Men spännande var dom...
Jag såg det snöade
Var är snön? Nyss var den här, nu är den borta.
Vissa skulle kanske säga att detsamma gäller min skönhet - men icke!
Den, vill jag påpeka, är fortfarande intakt. Och kommer så att förbli.
Jajamän, ännu vet jag hur man attraherar det täcka könet. Om nu någon tvivlat.
Fönstershopping
Jag vet inte jag. Det där med att glane i skyltfönstrena, är det nåt att ha egentligen? Jag vet ju hur det brukar vara. Man står där och petar näsan, när man plötsligt upptäcker att det står en man på andra sidan fönstret och ser alltihop. Nä, min näshygien kommer jag i fortsättningen att sköta vid speglarna i varuhusens provhytter.
