Äggstra obehagligt
Häromdagen fick jag ett påskägg av Biggan. Smaskens! Det var fyllt av mina favoritkarameller: marmeladgodis, engelsk konfekt och Konungen av Danmark. Men i botten låg även ny bekantskap som såg spännande ut. Jag provsmakade den lilla illgröna pastillen - men usch vad den var sur! Jag ryste till så dant i kroppen att jag råkade släppa lite väder av förskräckelsen. Och det hade väl varit harmlöst om det inte var så att jag hade stått bland folket inne på Gyllenfiket. Gud, vad pinsamt. Nä, nästa år blir det bara kandisocker i mitt påskägg.
Ernst och jag
Jag får ofta höra att jag påminner om Ernst Rolf. Samma grace och samma elegans, brukar folk säga. Och nog för att jag är en sång- och dansman, men jag skulle aldrig ta mig två förnamn som namn. Hur skulle det se ut? Leif Börje...ha ha ha...nä det hade blivit för tokigt...
Hur mås det??
Gåsen får gässlingar, men vad får måsen? Mässlingen? Nä förresten, det kan inte stämma. För enligt pappiren på Vårdcentralen fick jag mässlingen som barn - och jag är då rakt ingen mås!
Vårens ljumma vind
Aaaaaahh...nu börjar våren nalkas. Det börjar spritta i kropp och själ, och särskilt i...hrm, ja... Hur som helst spratt det till ordentligt igår när jag satt på bussen. Jag åkte 201:an och allt var frid och fröjd. Men plötsligt spratt det till i högerbenet som for upp och slog i sätet framför. Folk tittade på mig och jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera sittvatjonen, så för att avleda uppmärksamheten började jag sjunga en trudelutt. Det blev "Vårvindar friska" som jag tyckte var passande för tillfället. Men märkligt nog tittade de ännu intensivare på mig då. Vilka märkliga människor det finns...
Hus och hem
Jag har börjat tröttna på stället där jag bor. Det rör sig en massa märkliga individer i området och Biggan vill helst inte hälsa på. Man kanske skulle finna sig en ny bostad? Men det måste såklart vara ståndsmässigt. Badkar är ett måste, fönster likaså. Kanske någon krukväxt och en dörrmatta? Puh...så mycket att ordna med. Jag blir trött bara jag tänker på det. Nä, jag blir nog kvar ett tag till...
