smilinggayman

My name is Bond...James Bond. Jag är ute på hemligt uppdrag och rör mig inkognito på stadens gator. Jag brukar smyga efter misstänkta individer innan jag ljudligt hoppar fram och överraskar dem. Påfallande ofta blir de ilskna, och vem skulle inte bli det om man var rysk spion som blev ertappad av Linköpings James Bond!

Tralala...jag sjunger och dansar gatan fram. Tar ett litet skutt och gör en liten snurr. Vad härligt livet är ändå! Tralala. Ja, jag har nog alltid varit en sång- och dansman. Det började redan i småskolan när jag uppträdde på roliga timmen, och sedan dess har takterna hållt i sig. Man skulle nog kunna kalla mig Linköpings Frank Sinatra. Fast jag är nog lite stiligare...

Äsch, nu var det visst nåt kryp som bet mig i nacken. En mygga måhända?

S..a..n..d..s..t..r..ö..m..s.

Och sen punkt på det.  Eller är det måhända pricken över i:et som trillat ned? Vem vet...de hittar på så mycket märkligt nuförtiden.

Vad hette han nu den där lilla tjocka infödingen? Just det - Guran!

Ja honom minns jag väl. En ganska tragisk figur må jag säga. Han satt och väntade där utanför dödskallegrottan när den trikåbeklädda hjälten var ute på äventyr. Nä, då identifisierar jag mig bättre med Fantomen, Jag smyger runt på stadens gator som en djungelkatt och håller koll på staden så allt går rätt till. Vad gjorde Guran egentligen? Inte mycket nytta...usch!