Hovmästarsås
Vad finns det att inte le åt? Jag ler åt blåsippan på backen och staren i skyn. Fast jag föredrar nog brunsås. Med mandelpotatis till...och ärtor...mmm...det är smaskens det!
Dyrköpt charm
Nog för att jag är stilig och förförisk, men någon gigolo är jag då rakt icke! Ändå envisades en massa kvinnor igår med att komma fram och fråga vad jag kostar. Har ni nånsin hört något så oförskämt? Börjar nästan bli som Norrköping även här...
Läkare med baktanke
Jag och Dr Furenhammar diskuterade ett ämne igår, nämligen vilket år Läkarsällskapets byggnad restes här i Linköping. Han menade att fanns nedtecknat i årsböckerna, men jag var tveksam.
Plötsligt sa han att han skulle ta en titt i annalerna, men då reste jag mig och sprang därifrån.
Dessa läkare, tar de aldrig ledigt från jobbet...
Vi går till parken
Jag undrar om Biggan sitter och väntar på mig i Trädgårdsföreningen idag? Jag minns hur det brukade vara förr, när vi satt och svärmade på parkbänkarna och knappt kunde hålla händerna borta från oss själva. Ja, det var tider det men det var då. Numera har dessa amorösa stunder blivit alltmer sällsynta. Och tur är väl det, för vem har tid med sånt larv? Jag menar, de har ju raggmunk på L´Orient...
Herr Jönsson
Hasse Ekman och jag, vi är rätt lika. Eleganta och världsvana när vi strosar runt i stadens kvarter. Fast han är död förstås. Känd redan som spermie, lär han visst ha sagt också. Vad det betyder vet jag inte, men har Hasse Ekman sagt det så är det nog nåt bra. Han var rolig i Jönssonliganfilmerna också, ja jisses vad jag skrattade...
Sommarhetta
Det är inte lätt att vara fet i hettan. Det sa alltid min gamla mor. Undrar vad hon menade egentligen?
Nåväl. Fet är jag icke. Men het...jojo. Det kan jag låva. Mer säger jag inte, så har jag ingenting sagt. Som man brukar säga.
