Magkänsla

Man kanske skulle blivit busschåfför ändå? Det funderar jag ofta på. Men det kommer nog aldrig att bli av. Det var i alla fall vad Hasse på Fransson & Israelsson sa när jag skulle övningsköra. Han hann bara in i bilen och sätta sig innan han slet upp bildörren och rusade ut, grön i ansiktet och med ett tydligt obehag i anletsdragen. Själv förstod jag ingenting. Jag mådde toppen och var mätt och belåten efter min ärtsoppeluncjsh. Lite bukstinn och bubblig kanske, men mycket avslappnad och belåten...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0