Smaken är som röven - klöven
Jag vänder ryggen åt asfalt och död...som Karl Gerhard sjöng. Eller gjorde han det? Nån var det i alla fall som sjöng det. Kanske var det han den där Calle Hagman? Usch, nä honom har jag aldrig gillat även om han gick hem hos operett-tanterna. Det finns bara en tröst i den anskrämliga nunan och det är: att ju fulare Calle Hagman är - desto vackrare blir jag!
Kommentarer
Trackback
