Luftfärd över Linköping - staden i mitt hjärta

Jag undrar vad det är för nåt de har där inne? Några nymodernigheter förstås. Vad jag har innanför bältet är dock inte svårt att lista ut, för det är alltid samma sak var gång jag dinerat på L´Orient. Gas, gas och åter gas. Ibland bildas så mycket gaser att de skulle kunna fylla Andrés ballongexpeditsjon.
Tänk om de hade hört av sig till mig, då hade de aldrig kraschat och blivit uppätna av isbjörnen. Utan då hade de kunnat sväva i sin luftfarkost högt över staden. Över Domkyrkans topp, förbi vattentornet och cirkulera över Drömmarnas båge. Jag skulle stå nere på marken och vinka. Och ropa: hallå hallå, här är jag. Det är tack vare mig ni kan sväva runt där uppe.
Eller förresten...tack vare raggmunken på L´Orient.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0