Det var bättre förr

Visst var det bättre förr, eller åtminstone är det sämre nu.
Igår var väl ungefär som idag, men i förrgår var det riktigt trevligt.
För att inte tala om förra veckan, då var det faktiskt alldeles utomordentligt.
Så nog var det bättre förr.
Ack-tion

Här sitter jag själv, ack ja.
Ingen som vill hitta på nånting, ack nej.
Något har satt sig på tvären, ack ja.
Den vill inte komma ut, ack nej.
Jag pustar och frustar, ack ja.
Men det gör ingen nytta, ack nej.
Så jag sitter väl här en stund till, ack ja.
Tills den avlägsnar sig från mitt inre system. Men det verkar den inte göra än på ett tag, ack nej.
Nytt år

Nytt år igen...suck. Nu räcker det väl snart? Hur många år behöver vi egentligen?
Det var väl inget större fel på det förra, så varför ska vi hålla på att byta hela tiden?
Jaja...det är väl de där gubbarna uppe i Stockholm som bestämmer. Men jag funderar på att köra vidare med 2021 i smyg...
God ny jul

Undrar om jag får någon julklapp i år? Det har inte blivit någon de senaste tre åren för då glömde jag köpa, men i år hoppas jag på ett paket...
Det lackar mot jul

Jag får ibland frågan vad jag önskar mig i julklapp. Och det är en hel del: en ny scarf, en kam av elfenbensträ, ett skosnöre till min högersko och kanske en sekatör eller vad det heter.
Fast helst vill jag nog ha en ny kavaj, och jag har spanat in modellen. Jag var inne på Norén & Englund häromdan och frågade, men de hade ingen.
Men då fann jag mig snabbt och sa: Inte jag heller!
Full tupp

Nä, idag orkade jag knappt ur sängen. Jag hade för mycket på listan. Danne Stråhed sa häromdan att han trodde jag höll på att bli utbränd. Så kan det vara.
Låt oss se, idag ska jag: borsta händerna, gå till Stora Torget och tillbaka, putsa glasögonen och...sen var det nåt mer...jo, jag ska ju köpa ett frimärke också.
Men vad var det nu jag skulle posta? Just det...min avskedsansökan! Det kan dom gott ha, mig sätter man sig inte på, ha ha...ja jädrar...
Fåfängans marknad

Häromdan, när jag spatserade på stan.....ojdå, det rimmade visst. Så lustigt...
Hursomhelst, då kom Corren fram och undrade en fråga. Jag kände genast hur kallsvetten gjorde sig påmind både här och där men DÅ kom jag att tänka på Henrik S. Järrel och sa:
-Jag vill inte vara med på bild!
Och då gick Corren vidare. Men sen kom jag på att det var ju dumt, för jag har ju länge velat få mitt ansikte i tidningen. Fast helst Östgöten såklart.
Gustaf och Adolf

Idag är det Gustaf och Adolfsdagen, det firar vi med en bakelse!
Men vänta, varför heter det bakelse? Baken är ju inte särskilt trevlig, nä..framsidan känns fräschjare. Så nästa gång jag går på Gyllenfiket kommer jag att beställa en Gustaf och Adolf-frammelse.
Höstens färger

Igår spatserade jag elegant runt på stan i min nyaste kavaj och njöt av det fantastiska höstvädret och min egen förträfflighet.
Då kom det fram en märklig individ och sa: jag ser att du bär på höstens alla färger!
-Vadå, undrade jag.
-Jo, du är högröd i ansiktet, har gula nikotinfingrar, en blåtira kring ögat och är grön av avund!
Sen flinade han och gick iväg...
I skydd av mörkret

Nu när mörkret sänker sig är det tur att någon håller ordning på gator och torg, och denna någon är jag. Likt Bertman eller vad han heter så stryker jag runt i skuggorna och spanar på bovar. Fast jag ser inte så många...inte en enda faktiskt. Och det är ett tecken på att jag har lyckats. Med Bertman i stan blir det ordning på gatorna!
Septemberfest

Igår mötte jag en individ som sa att han skulle gå på oktoberfest. Men det är ju bara september, påpekade jag då.
Då började han en lång utläggning om Tyskland och allt vad det var, men han vägrade erkänna att det var konstigt att gå på en oktoberfest i september. Jaha, då ska väl jag börja fira Första Maj den första april istället.
Höstens glans

Jaha, då var det dags att börja fira hösten, hur man nu firar den? Jag minns att Jocke Luring berättade en sak när vi var små. Han hade nyst så att alla träden i Trädgårdsföreningen hade tappat alla löv. Om jag inte hjälpte honom att limma dit dom skulle han få spö av farsan sa han, så det var bara för mig att börja limma. Jag höll på i fem, sex timmar och när jag kom hem framåt natten var farsan ilsken för att jag kom hem så sent, så det var visst jag som fick dask istället...
Jag rör mig vant - och elegant

Kavajen är på, skorna likaså
Nu ska jag ut och gå
Ett, ett och två
Elegant, hej och hå
Jag är stilig som få
Enda felet då
Är att jag inte är två
...för det hade varit roligt att ha någon att prata med.
I kräftans klor

Så var det kräfttider igen. Fast i år måste det ha varit pest i sjöarna eller nåt, för jag har inte fått en enda inbjudan till någon kräftskiva.
Men det har jag i och för sig inte fått de senaste tjugosex åren, när jag tänker efter...
En karl i snyggt fodral

Jag är en tuff grabb i lyxförpackning. Åtminstone är det vad donnorna säger när jag rör mig ute på stan. Eller dom tänker det i alla fall. Tror jag. Eller så är det jag som tänker så. Ja, så är det nog, när jag tänker efter. Men värre kunde det ha varit! Tänk om inte ens jag tyckte så...huga!
Solen tittar fram

Mitt i sommaren står jag där och tittar upp mot himlen. Solen lyser och värmer...aaah, den är för härlig ändå. Jag tittar på min vän, solen alltså, länge och väl. Låter min blick vila på den ljusa skivan. Jag står så och stirrar en halvminut, en minut.....aaaaaAAAAAAAAAJ!!!!
Mitt sommar

Har det varit mittsommar än? Hallå? Någon?
Sommarens glans

Det här med att man njuter av sommaren - på sommaren. Det är väl lite bakvänt? Det är väl bättre att njuta av den på vintern då det är kallt och jäkligt? Det är ju då man behöver värme och solljus.
Ha ha, ja folk är inte så smarta som dom tror...tokstollar.
Det spritter i kroppen

Våren är här och vårkänslorna likaså. Det spritter i kroppen - på alla möjliga ställen om jag ska vara ärlig. Ungefär som i min ungdoms dagar när vi smög i buskarna vid simskolan i Tinnerbäcken. Det var tider det!
Då spratt det i kroppen, kan jag lova. En gång sprittade det till lite väl mycket, men det vill jag inte prata om...
Vårens glans

Aaah...våren. Den är allt bra härlig ändå. Att slicka på en Top Hat, lyssna på gökens drill och njuta av solstrålarnas värme, det är livet! Men var firar man då våren bäst? Är det i Trädgårdsförseningen, vid Stora Lars-kyrkan eller på Drottningplan? Ja, säg det. Kanske är Trädgårdstorget ändå bäst för...för... äh...för... för att så är det bara. Eller...fira var ni vill för det gör jag. Förutom i Norrköping - för där trivs jag icke!